KOMPOSITÖRENS KOMMENTARER 
TILL SINA EGNA VERK

I kronologisk följd:

Theba, faraos stad (Thebe, the City of Pharaoh) 

Verket är influerat av arabisk musik och dess uppbyggnad är rapsodisk. Den innehåller imaginära underrubriker såsom Konungarnas dal, Amons tempel, Klagosång till Osiris osv. Thebas ursprung ligger i Mika Waltaris roman Sinuhe, egyptiern och i stycket ingår moderna specialeffekter och redigerad improvisation i för mej ovanligt stor utsträckning.
Min mångåriga samspelspartner, Pekka Nyyssönen, har aktivt deltagit i verkets utformning angående gitarrens andel. Detsamma har han gjort också i alla de andra verken för flöjt och gitarr som jag komponerat.
Uruppförandet skedde i Kuopio 14. 3. 1987, Herbert Lindholm, altflöjt, Pekka Nyyssönen, gitarr.
Verkets längd: 7, 5 min. Svårighetsgrad: 8

Concertpiece

Det ömsesidigt inramade verket är en musikantisk och melodisk duett, i vilken den tematiska dialogen förs flytande, men liksom på två olika språk förbi den andra.
Uruppförandet i Kuopio 29. 3. 1987, Herbert Lindholm, Pekka Nyyssönen.
Verkets längd: 4, 5 min. Svårighetsgrad: 7

Byzantion A.D. 1453

Inspirationskällan har här för andra gången varit Mika Waltaris roman; Johannes Angelos. Grekisk och turkisk musik kolliderar och blandas ihop i ett tondiktsartade stycke, som skildrar turkarnas erövring av Istanbul (Konstantinopel) om påsken 1453. Detta var slutet för Öst-romerska 1000-åriga riket. Verkets etno-teman bygger en berättelse, i vilken det episka dramat framhävdas ytterligare genom underrubrikerna "Påsk-klockor", "Alarmklockor" och "Sorgeklockor".
Uruppförandet vid Nya Valamos kloster i Heinävesi 25. 8. 1987, Herbert Lindholm, Pekka Nyyssönen.
Verkets längd: 5, 5 min. Svårighetsgrad: 7

Fauni dei funghi

I första satsen, "Champinjon-faunen" och i den tredje satsen, "Kantarell-faunen" är stämningen nyimpressionistisk genom den mjuka och dimmiga pianotexturen. I satserna 2 och 4, "Flugsvamp-faunen" och "Murkel-faunen", förekommer en mera bitande och skarpare nyklassism.
Uruppförandet i Kuopio 16. 2. 1988, Herbert Lindholm, Jaakko Untamala.
Verkets längd: 12 min. Svårighetsgrad: 7

Terpsikhore

 Greklands forntida mytologi har inspirerat mej till en flöjtsolosvit berättande om gudomliga dansare och Afrodites födelse.
1. Musa från Trakien. Dansens gudinna och musa från norra Trakien uppmuntrar andra gudinnor med sitt växelrytmiska och nyckfulla flöjtspel till dansfröjd.
2. Född ur havets skum vid Kopparön. På Cypern föds enligt mytologin kärlekens gudinna Afrodite ur havets skum. Satsen innehåller skummande tonslingror och passionerade tonmotiv.
3. Frygisk satyr, den halvt djurliga fruktbarhetsguden och agitatorn från öster, är som skapad till att få människor i extas.
Uruppförandet i Kuopio 16. 2. 1988, Outi Karjalainen/Svoboda
Verkets längd: 7, 5 min. Svårighetsgrad: 7

Kaamos

(Three Polar Night Impressions / Vintermörker)

De två första satserna riktar sej inåt, till undermedvetnadets mörkaste sidor, tredje satsen finner en utväg till klart ljus. "Trött sol" skimrar genom diset som en ljusröd trött gestalt, tills det är dags att förflytta sej "Intill mörkret" med sin eviga dysterhet. Eller kanske inte evig ändå, "Frostkristaller" föds i kylan och sprider ljus.
Uruppförandet i Kuopio 16. 2. 1988, Marja Luiro, Eini Winter.
Verkets längd: 12 min. Svårighetsgrad: 7

Pythia

Denna tredje gång var det Mika Waltaris roman Turms den odödlige som hämtade inspirationen till verket. Sviten för altflöjt och gitarr handlar om stämningen hos grekernas mytologiska orakel i Delfi. Såväl instrumentkombinationen som berättelsen lämpar sej utmärkt till mystikens tolk. Satsernas namn leder direkt till Apollos rökdisiga tempel; Spådomen, Ritualen och Uppenbarelsen.
Uruppförandet i Odessa 5. 3. 1990, Herbert Lindholm, Pekka Nyyssönen.
Verkets längd: 15 min. Svårighetsgrad: 8

A Bird Story

Stycket består av korta teman och motiv, som likt små kvistar bildar byggmaterialet till en större enhet, fågelboet. 9-stämmiga fågelkören förvandlas småningom till en hektiskt skränande flock, som slutligen flaxar sin väg.
Uruppförandet på Riistavesi musikläger 18. 7. 1990. Spelat också på Finlands Flöjtsällskaps konserter i Rovaniemi, Åbo och Helsingfors samt i Kuopio.
Verkets längd: 2, 5 min. Svårighetsgrad: 6

Flute Trio

En glättigt flytande musikantisk flöjtrio, som har vissa länkar till "A Bird Story". Liksom en från sparven vilseflugen fågeltrio.
Uruppförandet i Kuopio 4. 12. 1990, Tiina Laakkonen, Virva Kirves ja Seija Mononen.
Verkets längd: 3, 5 min. Svårighetsgrad: 6

Concertino

Concertinot är komponerat speciellt för min elevs diplomexamen och innehåller virtuositet meddels de traditionella spelsätten. Orkesterns sammansättning och andel i concertinot är anpassad till att lämpa sej också för elevorkestrar i musikläroverk. Slagverkens och vibrafonens roll är framträdande i dialogerna med solisten, och träblåsarna är utlämnade helt. De snabba yttersatserna har närmast nyklassiska drag, medan de långsammare mellanpartierna har nyimpressionistiska särdrag. Verket är varken tonalt eller atonalt, utan svävar i för mej utmärkande kromatiska området just emellan. Jag har också gjort ett utdrag av orkesterandelen för piano.
Uruppförandet i Kuopio 25. 2. 1992, solist Marja Luiro, Kuopio konservatoriets symfoniorkester med Antti Meurman som dirigent.
Verkets längd: 12 min. Svårighetsgrad: 8

Quattro Canzoni

Sviten för flöjt och orgel baserar sej starkt på melodiska grunder. Därför fick den namnet "Fyra sånger" fastän det lika så gott kunde ha varit en sonat eller svit.
Den första canzonen är musikantisk, alltså välsittande för instrumenten men mycket krävande. De virtuosa dialogernas ingredienserna består av små motiv som sedan samlas till ett hymnliknande coda.
I den andra, rondoformade och scherzobetonade canzonen tävlar det mörka temat med ett gycklande och obekymrat tema om livsutrymmet.
Tredje canzonen kan liknas vid ljusets och mörkrets omväxling på ett dimmigt hav. Höga och låga toner rör sej i yttersta register och musiken påminner om seirenernas lockande sång.
Den fjärde canzonen, "grande finalen", är av robustare karaktär. (Bortlämnad ur versionen för flöjt och piano) Den fungerar som ett sammandrag av de tidigare satserna utan att direkt låna material.
Uruppförandet i Lahtis på den internationella Orgelveckan 6. 8. 1992. Petri Alanko, flöjt, Juhani Romppanen, orgel.
På hösten -94 gjorde jag en transkription av tre satser för flöjt och piano. Den versionen uruppfördes på min andra kompositionskonsert i Kuopio i oktober 94 av Sirpa Piiroinen och Anne Heiste.
Verkets längd: 20 min. Svårighetsgrad: 8

The Skillful Flautist

Etyderna är gjorda att fylla den lucka i repertoaren, som jag erfarit i mitt dagliga jobb som flöjtpedagog, nämligen bristen på små övningar som är klart riktade att utveckla vissa färdigheter. I albumet står målen för övningarna nu i namnen på etyderna. De börjar med nästan tonala etyder och övergår så småningom till alltmer fritonala övningar. Därvid tjänar albumet även som en inledning till modern musik. Svårighetsgrad: 4-7

Byssanlull, op. 18

Framfört vid privat tillställning 1992, H. Lindholm, A. Lindholm, P. Nyyssönen
Verkets längd: 4, 5 min. Svårighetsgrad: 4

En dag

Sonaten är komponerat för Jari S. Puhakka och Pekka Vapaavuori till deras framträdande vid Färöarnas musikfestspel 1992. Den är tekniskt krävande och utnyttjar främst de traditionella spelsätten. Sonat-mönstret är mycket frihändigt behandlat. Den pastorala, förväntningar väckande Morgonen följes av en lat siestafärgad Eftermiddag, och Kvällen utspelar ett tarantella-liknande fyrverkeri.
Uruppförandet på Färöarna och i Kuopio 1993.
Verkets längd: 13 min. Svårighetsgrad: 8

Huilukamari I / Flöjtkammar I

Huilukamari II / Flöjtkammar II

Nine moments in St. Petersburg op. 20 (1994)

har fått sin grundidé ur diktsamlingen "Poem utan hjälte" skriven av den ryska poeten Anna Ahmatova. En poesi-musikproduktion var planerad tillsammans med skådespelaren Seija Haarala, och den uppfördes i Kuopio Stadsteater den 12. 11. 95. Av den musiken utkristalliserades denna rätt omfattande svit, som väl kan framföras som ett separat musiknummer. (Av tidigare samarbete med Haarala hade redan 1989 uppkommit sviten "Pythia" för altflöjt och gitarr).
Sviten innehåller stämningar med tshehoviansk dagdriveri, ryska fartfyllda dansrytmer och sovjetisk atmosfär. Som ram till det hela och som ihophållande länk fungerar satsernas gemensamma tonspråk som är melodisk och rytmiskt nyckfull, och unviker de mest vanliga konsonanserna och de mest skränande dissonanserna.
Av den niodelade sviten (26 min.) kan man framföra också mindre enheter. Vid uruppförandet i Kuopio 1994 spelades satserna 3, 6, 5, 7, 4. Musikerna var: Herbert Lindholm, flöjt, Pekka Parkkinen, oboe, Pekka Nyyssönen, gitarr.
Verkets längd: 26 min. Svårighetsgrad: 8

Fifty Little Flute Studies

Femtio små flöjtetyder, op. 25 (1994)

The Basic Technique for Flute

Grundteknik på flöjt, op. 26 (1994)

Kansansävelmiä huilulle och Pajupilli

Flöjtalbum i finsk folkton och Sälgpipan (1996)

Dessa två album har sitt ursprung i den personliga iakttagelsen, att de traditionella folksångernas kännedom bland finländsk ungdom i dag har fallit till ett rätt så anspråkslöst stadie. Då det dessutom råder brist på lättsmält bruksmusik till olika tillställningar, har jag försökt att genom dessa album rätta till saken en smula.
Folkmelodier är oftast rätt korta, så för att få lämpliga musiknummer att framföras, har jag fogat sångerna och folkmusiken samman till potpurrier och kedjor. Vid behov har jag också tillsatt små inledande mellanspel. Musiken kan framföras som flöjtsolon, duett, trio eller till ackompanjemang av piano eller gitarr. Också andra instrument kan spela melodierna, till exempel violin, oboe osv. En del av stycken är försedda med utskrivna gitarraccord.

Kansansävelmiä huilulle / Flöjtalbum i finsk folkton
I albumet finns dessutom mina två solostycken Variationer över svensk folkmelodi samt "Gråtande flöjtens" variationer. Båda flöjtsolon är tonala och lämpar sej väl till grundkursexamen 3/3 eller kurs I samt till bruksmusik vid fester. Oskar Merikantos kända sånger samt en del julduetter är tillfogade till albumet för att bredda dess användningsmöjligheter.
Svårhetsgrad: 3-5

Pajupilli / Sälgpipan
Albumet innehåller förutom folkmusikkedjor också några spelmanslåtar, julsångsarrangemang, duetter och trion. Pianoandelen är lättspelad.
Svårhetsgrad: 1-5

Sonata for Flute and Piano

Den första satsen i sonaten målar ut ett tillstånd utan jäkt. Konstruktionsmässigt närmar sej satsen något av en sonatform.
Andra satsen är ännu mera stillastående och lugn. Den variationsmässiga dialogen, som mediterar med överjordisk lugn, avbryts endast av några plötsliga snabba löpningar. Tredje satsen är dess rastlösare. Smulor av små motiv spritter energiskt i tonkavalkaden, som till sin uppbyggnad mest påminner om en rondoform.
Uruppförandet på Riistavesi musikläger 1997. Sirpa Piiroinen och Olli Hautala.
Verkets längd: 15. min. Svårighetsgrad: 8

Bacchanalia,

Trion börjar med ett energiskt upprepat motiv, som bollas fram mellan harmonikan och flöjten. Den antika festyran avbryts ibland av mediterande hymnavsnitt, tills extasen framträder i slutcodan.
Verkets längd: 6 min. Svårighetsgrad: 7

Northern Lights / Norrsken

Verket har kommit till av mitt eget behov som pedagog. Flöjtklassen behövde ett krävande verk för samspelet, och så blev Norrskenet till. De snabbt förflyttande och tekniskt krävande motiven rör sej mellan stämmorna med glans och glitter, varav stycket också fått sitt namn, Norrsken.
Uruppfördes i Kuopio i november 97. Kuopio konservatoriets flöjtgrupp med ledning av Herbert Lindholm.
Verkets längd: 5 min. Svårighetsgrad: 6

Konsert för två flöjter och stråkar, "Nordiska nätter" op. 30 (1998)

Kammarkonsert för flöjt och piano eller ensemble, op. 31 (1999)